Vecka 45

publicerat i Alla Dagar På Året, Wales;
Jag snackade med Josefin (finns det någon annan jag pratar med?) och vi pratade om inlägget där jag snackar om att hon är min bästis. Iallafall berättade hon om ett minne hon har från en hajk i Uppsala. En annan scout vi känner kommer till vårat tält och säger "vi ska leka under hökens vingar och det är obligatoriskt att vara med" jag och Josefin är fett trötta från att ha gått hela dagen plus inte alls sugna på att leka nån lek. Jag säger till Josefin "Jag är för trött jag pallar inte" varav hon svarar "Ska vi stanna här och käka godis?" och vi var inte med på den obligatoriska leken. Josefin och jag är antingen eller. Antingen är vi fett taggade på att leka och leker mer än vad de yngsta scouterna gör eller så vill vi inte leka alls och vi sätter oss i ett hörn med en kopp kaffe och snackar om viktigare saker. 
 
Jag är förkyld, tack vare en viss Dylan som hostar en rakt upp i ansiktet blev jag förkyld. Är seg och mitt huvud brinner upp mer eller mindre. Hostar och näsan rinner samtidigt som jag är täppt. Det börjar bli bättre nu men det är så himla jobbigt att vara förkyld med det här jobbet för man orkar inte leka med barnen. Man vill helst bara sitta ner och kolla på Peppa Pig men barnen ska klättra och springa runt och man måste själv vara en del av det.
 
Jag har gjort en ny favoritsoppa; sötpotatissoppa. Receptet hittade jag på Arla men jag har gjort lite ändringar i receptet så jag skriver det här.
400 g sötpotatis
2 gula lökar
3 vitlöksklyftor
2 röd chili
3 msk grönsaksfond
7 dl vatten
2½ dl kokosmjölk
rivet skal och saft av 1 lime
 
Skala potatis, lök och vitlök. Skär i bitar. Kärna ur och skiva chilin. Fräs lök och vitlök i rapsolja i en gryta. Tillsätt potatis, chili, fond, vatten och grädde. Låt soppan koka ca 15 min. Mixa den grovt. Rör ner limeskal och -saft. Servera med avocado.
 
 
 
Tydligen är det vinter och iskallt här. Vi har ungefär 3-7 grader om dagarna och för mig är det inte så kallt. Kallt för mig är när det är typ -3, när det är minus 3 grader och man står och väntar på bussen är det kallt. Dock håller alla på att frysa ihjäl här? Här om dagen träffade jag en av mammorna till en av Dylans kompisar utanför skolan, den dagen hade vi 4 grader. Hon vänder sig till mig och säger "gud så kallt det är jag håller på att frysa ihjäl" jag vänder mig till henne och fnissar lite "så kallt är det inte, jag är van vid mycket kallare än det här men jag kan förstå att ni fryser för ni har inte lika extrema minusgrader som vi har".
 
Nu är det bara 6 månader kvar här. Jag har bott i Wales i 3 och en halv månad. Tiden går så extremt fort! Snart är det jul och snart min födelsedag! Lika skönt som jobbigt är det att det bara är 6 månader kvar. 6 månader är ett halvt år. för ett halvår sedan var jag i Spanien och hade det skitjobbigt. Om sex månader är jag hemma igen, med min familj, min katt och Josefin! 
 
 
Dylan är underbar och samtidigt jätte jobbig, men ikväll hände det bästa under all tid jag jobbat med barn.
På kvällen när Dylan ska sova brukar vi ligga brevid honom tills han somnar och självklart gjorde jag det ikväll också. Strax innan han slöt ögonen vände han sig till mig och sa "Linnea, jag älskar dig" jag smälte. Jag har funnits i hans liv nästan 3 månader, jag betyder så mycket för honom att han säger att han älskar mig. Jag är så otroligt tacksam för att han sa det och det gjorde det värt alla jobbiga dagar och alla tillfällen där han inte lyssnar på mig. Jag gör något rätt i mitt arbete och jag är uppskattad. 
 

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av Din bästa kompis:

Så jäkla fint inlägg! Välskrivet och med fina minnen och historier. ❤❤❤❤❤

Kommentera inlägget här :